Jag slår ett slag för...

När jag döptes fick jag silverskedar i present.

Ett helt dussin fullt + en extra sked med mitt namn ingraverat på baksidan.

Är det någon som ger bort dopskedar nu för tiden?

Eller rättare sagt:

Är det några föräldrar som önskar kaffeskedar till sin lilla bebis idag?

Jag kan ha fel, men jag tror inte att det är så många.

Det är synd i så fall. Jag är väldigt glad över att ha dessa skedar. Och även om de inte används varje dag, utan mest ligger i sin lilla sideninklädda ask, så bidrar de till stämning och glädje, när de äntligen används.

Jag slår ett slag för dopskeden idag!

Och apropå skedar, så vill jag gärna visa ett fint smycke som jag fått av Annika. Ser ni vad det är? Jo, skaftet på en sked! Tack Annika! Allt du tar i, blir vackert, personligt och genuint!

Och apropå bebisar, skedar, dop, så ska jag berätta en liten solskenshistoria som kom i kommentarerna härom dagen i nästa inlägg.

Välkommen tillbaka!

Kram Sussie

Ge bort lite tid i julklapp!

Tid...

Att ge någon av sin tid - det är stort och vackert.

Nu när det snart är jul, kan man faktiskt ge bort tid i julklapp! Tänkte tipsa om detta i dagens inlägg.

Klicka här så kommer du till Hjärt- och Lungfondens specialerbjudande.

Kram Sussie

1:a Advent - prövningens tid...

En riktigt skön och fin advent önskar jag alla mina läsare!

Några lingonblad i en krans, ett rutigt band - och adventskänslan kommer smygande trots snuva, feber och ögon som rinner.

Jag, som alltid brukar baka adventskrans till första advent, får lov att vänta tills förkylningen gett sig. Och att vänta är inte min starka sida...

Kram Sussie

Vila...

När kroppen får för mycket, då säger den till!

I tre dagar har halsen svidit och febern hoppat upp och ner, och jag har bara orkat ta det lugnt. Det är ju aldrig roligt att vara sjuk, men jag är på något sätt tacksam över att ha fått vila.

Det har varit alldeles för mycket jobb, resor, utbildningar, möten och beslut de senaste veckorna.

Idag har Raymond hämtat det nya trägolvet som ska läggas in i köket. Bredvid kakelugnen håller vi på att sätta in ett gammalt fönster. När halsen slutat svida, ska jag genast måla och greja för att få det iordning.

Det kan nog bli en stämningsfull advent i år också. Om än bara fläckvis :-)

Kram Sussie

Hemma!

Feng Shui-helgen har varit magisk. Det känns som om jag nuddat vid något stort och fantastiskt.

I huvudet kryllar det av idéer, inspiration och känslor.

Dagens inlägg blir en kortis. Jag måste ila iväg till ett möte.

Stor kram
/Sussie

Många bollar i luften...

... det är precis vad jag har just nu!

Har ni sett vilka härliga kort det låg i min brevlåda idag!? De är handgjorda av en snäll läsare - Eva Redin i Östergötland - som skickat dem till mig efter att ha läst bloggen. Hon tycker om andan på bloggen och för det blir jag så glad!

När man sitter i sin ensamhet och skriver ur hjärtat, kan det ibland vara svårt att veta, hur man som läsare uppfattar inläggen. Ibland tryter fantasin och ibland känner man ju, att det inte alltid blir så där superintressant...

Tack Eva! Om du var här skulle jag ge dig - och alla andra som peppar mig - en stor kram!

Gissa vad jag ska göra i helgen?

Jag ska till Stockholm och gå steg 3 i min feng shui-utbildning! Och på fredagskvällen ska jag hit. Raymond tror han kan omvända mig...

Fast jag vet inte ja... Efter snart 20 års försök med ständigt samma musik(tugg) i skivspelaren är risken stor att jag behåller min egen musiksmak. Men vad gör man inte för husfridens skull... Och man kan ju inte annat än beundra hans idoga försök :-)

Kram Sussie

Dä va finer förut...

För många år sedan arbetade jag som bildlärare på ett högstadium.

Jag var ung och rask och med en arbetsglädje som inte visste några gränser. Håret var midjelångt och satt ofta lite slarvigt uppsatt i en knut eller hästsvans.

I en av klasserna fanns en kille som alltid såg till att sitta längst fram på mina lektioner.

Jag tror han var lite förtjust i den där pigga, glada och unga tjejen som dessutom undervisade i ett ämne som han verkligen gillade.

En dag kom jag till skolan och hade klippt och permanentat mitt långa, blonda hår... Handen på hjärtat - det blev inte bra!

När killen fick syn på sin fröken, var det som om något slocknade i hans ögon. Besvikelsen var påtaglig. Han lämnade sin plats längst fram och satte sig längst bak i klassrummet istället.

Inte ett ord sa han under bildpasset, men när lektionen var slut dröjde han sig kvar när de andra eleverna hade gått.

-Du! sa han. Dä va finer förut!

Sen gick han med bestämda steg ut genom dörren och lämnade mig stående som en fågelholk.

Det är inte utan, än att jag tänker på den där episoden nu, när vi river som värst i vårt kök. För så är det ju - det var finare förut.

Men även ett sönderpermanentat hår raknar och även rivna väggar kan bli snygga igen. Visst är livet fantastiskt!

Kram Sussie

Det snöar....

... både ute och inne hos mig!

Igår kom det några centimeter snö, som visserligen regnat bort idag. Julen närmar sig med stormsteg. Fast jag vägrar att bli stressad!

För mig är det fortfarande höst. Jag vill ha det så. Jag vill njuta länge av varje årstid.

Sen snöar det faktiskt inomhus också här hos oss - i köket.

Skåpluckorna får sig en uppfräschning när vi ändå håller på. Jag vill få in ljuset, men inte ha dem alldeles vita. Därför passar kulören "Snö" bra.

Den har en dragning åt det grå hållet. Perfekt till det blåa jag älskar.

Kram på er alla! Och tack för att ni så troget kikar in och/eller skriver era snälla och uppiggande kommentarer.

/Sussie

Wabi Sabi - det är jag det!

Feng Shui har nog de flesta hört talas om vid det här laget, men Wabi Sabi...vad är det?

Från början var det en buddistisk teceremoni från Indien som uppkom på 1500-talet.

Wabi - står för enkla och naturliga ting

Sabi - står för skönhet som bara kan fås med tiden

Och när jag läser detta, så inser jag att jag nog är en riktig Wabi Sabi -människa.

Tid, väder och vind sägs ha en förskönande verkan på tingen runt omkring oss. Man ska låta ljuset flöda in och låta naturens färger ta plats.

Och naturfärger är ju så mycket mer än beige, brunt och grönt!

Rött, som sprakande höstlöv... Blått, som Fryken långa sjö... Det passar mig så bra, för jag vet ju ,att jag aldrig skulle kunna bo i ett hem, där jag inte får inreda med blått, den färg jag älskar allra mest.

Men - precis som med feng shui - så ska man inte glömma att rensa! Låt de vackra, gamla sakerna med patina och åldersspår få framträda, och lär dig uppskatta det som inte är perfekt.

Kram Sussie -

som inte alls lever som jag lär just nu. Med ett utrivet kök och en glasveranda full i bråte är det inte mycket myskänsla här hemma. Men man kan inreda i själen och i tankarna också. Håller ni inte med?

P.S Bilderna i dagens inlägg är inspirationsbilder jag hittat på nätet. Vet inte riktigt vart...D.S

Julrosor till far

Det är något magiskt med julrosor.

Den användes förr till att mota bort onda väsen. Man hängde upp den i lagårdsdörren för att skydda djuren. Det sägs också att människor som hållit en julros i handen, har känt hur den har rört och vridit sig för att komma ner i jorden igen...

Selma Lagerlöf skrev en berömd julberättelse om denna fantastiska blomma - Legenden om julrosorna. Läs den i jul. Den är vacker och magisk...

När jag tog en tur till skogen i morse, hittade jag mossa som hade fått så vacker röd färg. Tillsammans med ett fat på fot, en julros och lite lav, blev det genast lite farsdags-stämning på bordet.

Nu väntar kaffe och tårta. Och vem vet - kanske far har gjort sig förtjänt av en liten present också...

Kram Sussie

Härliga november!

Jo, det är säkert - jag gillar november!


Det blåser, det är mörkt och man är lite härligt trött på kvällarna... När jag varvar ner händer något.
Då kommer inspirationen!


Jag har aldrig så många inredningsidéer och projekt på gång, som under den här månaden. Det är NU du ska ut i skogen och samla mossa, kottar, rönnbär och annat som du vill skapa av inför julen.


När det har fryst till, och advent står för dörren, då blir det där skogsbesöket bara ett jobbigt måste. Något som måste hinnas med bland allt annat - luciaträningar, pepparkaksbak, storstädningar och julklappsrace... Och inte är det speciellt lustfyllt att försöka skrapa fram frusen mossa under ett täcke av skarsnö...


Nej, det är nu du ska ta tillvara dagarna inför det som komma skall. Det är nu du har tid att njuta.

Kram Sussie

Katten på råttan och råttan på repet...

... eller Berättelsen om varför jag visar så gamla foton av vårt kök.

Allt började med, att vår - inte alls så gamla induktionsspis - gick sönder. Endast 36,5 månader gammal, sa den poff och slutade helt enkelt fungera.

Som tur var, hade vi tagit en extra lång försäkring på den...

Nu visar det sig, att just den spisen har slutat att tillverkas. Induktionsspisar är numera nästan uteslutande två separata delar. Spishäll för sig och ugn för sig.

Jaha! Vad gör man?

Jo, om man river ut det gamla skafferiet så skulle ju ugnen kunna byggas in där...

Och jag har ju alltid önskat mig ett stoooort skafferi, som man kan gå in i. Med vackra hyllremsor, söta små burkar och en vansinnigt prydlig ordning *jojo* Då skulle vi ju kunna bygga ett sådant om vi bygger ihop köket med kökskammaren. Om nu ändå det gamla skafferiet måste bort?!

Det är väl lugnt? Stallprojektet börjar ju inte förrän tidigast om två veckor...*andas in, andas ut*

Där har ni förklaringen till varför ni får passa på att titta på de gamla korten så länge. Det är den rackarns spisens fel.

Kram Sussie - som förstår om ni skakar på huvudet och tänker: Är de inte kloka!

Inspiration - Stallet

Nu börjar verkligen stallplanerna att ta fart - på riktigt!

Men jösses, vad mycket det är att tänka på!

Tillstånd hit, bygglov dit, offerter in och förfrågningar ut...

Men för varje litet "hinder" kommer vi en bit framåt. Pappersarbete tar mycket kraft - och syns inte på samma sätt som om vi skulle ha snickrat, sågat och byggt, med samma nedlagd tid.

För att orka hålla ångan uppe, letar jag gärna inspiration på nätet. Just nu är det köksdelen jag funderar på. Bästa inspirationen hittar jag hos Kvänum.

Kram Sussie

Vittne till stöld och mordförsök!

Plötsligt -

hajar jag till, när jag tidigt imorse står i duschen och slänger ett öga ut genom fönstret.

Mamma Älg med två kalvar mumsar nerfallna äpplen fem meter från mitt fönster...

Plötsligt -

hajar jag till, när jag i morse får syn på Mickel Räv med en av våra hönor i käften alldeles utan för min dörr...

Fort ut med kaffekoppen i näven, skrikande och viftande med både armar och ben! Dock hade jag hunnit klä på mig efter duschandet...*tur det*

I rena förskräckelsen tappade Mickel vår höna, som klarade sig men blev halt på kuppen...

Det är aldrig tråkigt att bo på landet...

Kram Sussie

Vissa människor gör avtryck...

När folk frågar mig, om jag samlar på någonting, brukar jag svara:

- Jag samlar på människor, möten och citat.

På kafferepet i somras träffade jag M och C, och tänk...

Igår låg det ett paket i brevlådan. Från M och C.

En tackgåva för kafferepet. En tacksam, vänlig tanke som gjorts om till en vacker duk och som sedan blev en gåva till mig...

Klart man blir rörd! Och tacksam!

Att någon tagit sig tiden att tänka, köpa och skicka en gåva...

Tack snälla! Och välkommen igen nästa år. Ni vet att det gäller er andra också - gamla som nya kaffegäster :-)

Kram Sussie

Rostig krona i höstskrud

Sommaren som gick, regnade bort, men det var inte BARA av ondo - faktiskt!

Jag ställde ut en smideskrona, som Raymond gjort, i början av sommaren för att få den rostig. Och med allt regnande, gick det ganska snabbt.

I helgen har jag höstpyntat den med lite Halloween-tema. Pumpa, rönnbär, höstlöv eller ljus.

Bara fantasin sätter gränser...

En gammal träkratta utan skaft... loppisfarbrodern trodde jag var knäpp! Men den passar in i hösttemat, så den var väl värd 10 kronor...

Vitlök sägs skrämma bort vampyrerna....

En riktigt skön helg önskar jag er alla!
Kram Sussie

Hick

Ljusstake i smide. Design Raymond Eklund

Det var tydligen inte bara jag som fick hicka i morse. Efter en rundtur ute i cyberrymden, fick jag klart för mig, att fler än jag hade problem med sin blogg idag.

Men, om det nu INTE hade ordnat sig... Vad skulle man ha gjort då?

Kan man ta backup på en blogg?

Veckan som gått har varit fylld av möten och kontakter. Roligt och spännande, men mycket intensivt. Därför känns det nu UNDERBART att ha en hel veckas ledighet framför sig. Kanske jag äntligen får tid att göra min rönnbärskrona...

Kram Sussie

Blogger krånglar.... försöker göra ett nytt inlägg så snart det går igen....

Håll din vision levande!

Idag har jag varit i härliga Arvika på föreläsningar om ledarskap och företagande. Och det var duktiga föreläsare och duktiga inspiratörer, visst var det det!

Men det allra bästa med dagen var en tanke, ett citat, som B - en vän från Sunne - sa till mig i pausen:

- Det är nog viktigt att man håller kvar sin vision och att man håller den levande...

Tänk vad det satte igång mina tankar!

Ska vi leja bort renoveringen av stallet? Eller ska vi göra som med allt annat - göra det själv?
Vad tycker Ni?

Har du visioner om ett nytt, fräscht badrum, kan du alltid klicka här. Kanske blir det just dina drömmar som kommer att slå in *hoppas*

Kram på er - och TACK - för alla goa, lyckönskande kommentarer! Ni bär mig framåt!

/Sussie

Fyra B

Nu är hyllan färdigmålad och klar. Den får stå på skrivbordet i hallen uppe. Det var väl ingen överraskning direkt, att den skulle bli vit, kan jag tro...

Idag är det dags att släppa nyheten om vad det ska bli ute i stallet om allt går i lås... Det har blivit dags att berätta om de fyra B:na.

B - Berättartraditionen i trakten ska leva vidare. I stallet kommer det att finnas möjligheter att ha föreläsningar och plats för ca 25 personer åt gången.

B - Bakat. Kafferepet växer, och i stallet ska det finnas plats att njuta av hembakade kakor, tårta och gott kaffe. Fantastiskt roligt är det, att många redan har anmält sig , till nästa års kafferep.

B - Bädd och övernattning. Det kommer att finnas möjlighet till övernattning i stallet. Högst fyra åt gången. En slags hide away eller chans till lugn avkoppling mellan aktiviteter i närheten.

B - Butik. Som ett komplement till allt det andra, kommer det också finnas möjlighet att besöka en butik med noga utvalda saker. Butiken kommer att vara öppen vid speciella tillfällen, inte varje dag. Men när den är det.... då vill man dit :-)

Och allt kommer att byggas i lantlig, gammaldags stil. Mycket vitt, mycket gammalt, mycket känsla och mycket personlighet. Och jag känner på mig att det kommer att bli fint!

För vad annat kan det bli, med en så vacker bygd runt om, med sådan kraft i bygdens folk och med en sådan företagaranda som det finns i vår kommun?! Sagolika Sunne - och Sagorika Östra Ämtervik!

Det här är mitt sätt att förvalta det jag har omkring mig och som jag aldrig hoppas ta för givet. Varje dag säger jag till mig själv: Sussie, se dig omkring och njut!

Kram Sussie

Hylla i förvandling

Jag är så målarsugen just nu!

Det var länge sedan jag hade något sådant på gång. En liten hylla skulle kunna vara ett lagomt stort projekt...

Hittade den här på en loppis, för ett tag sedan.

Den skulle kunna bli fin om man målade den lite.

Kanske passar den på skrivbordet?

Offerten på stallet är snart på ingång. Målet är att det ska hinna bli färdigt innan sommaren... *hoppas*

Kram Sussie

Silviakaka

Sockerkaka...

För mig är det kakan framför alla när det gäller fika i lantlig stämning.

Jag har ett minne från barndomen, när jag besökte en gammal tant, som bodde ovanför min mammas affär. Hon frågade mig om jag ville ha vinbärssaft och sockerkaka.

När saftglaset serverades, trodde jag att tanten var en smula vilsen. Det var bara vatten i glaset.

Det var i alla fall vad jag trodde, tills jag tog den första klunken - det var VIT vinbärssaft.

På spisen hos den gamla tanten stod det alltid en upp- och nervänd sockerkaksform "ut i fall att" det skulle komma kaffegäster...

Igår besökte jag och Raymond en skolkamrat till mig och hans fru. De visade sig bo i ett fantastiskt hus. Och till kaffet serverades sockerkaka med fyllning, sk Silviakaka.

Jag blev så inspirerad, att jag bakade en egen imorse.
Silviakaka

2 ägg

2 1/2 dl socker

2 dl mjöl

1 tsk bakpulver

1 dl kokande vatten

Sås

50 g smör

1/2 dl socker

1 äggula

Rör ihop ägg och socker. Tillsätt vattnet och mjölet, blandat med bakpulvret. Grädda i 175 gr ugn, ca 30 min. Låt svalna. Smält margarinen till "såsen", som ska vara på kakan. Blanda i övriga ingredienser och koka några minuter under ständig omrörning. Bred ut på kakan och strö på kokos eller florsocker.

Tack familjen S! Det var jättetrevligt att träffa er!

Kram Sussie

Nobelpriset i litteratur

I dagarna är det mycket prat om Nobelpriser.

Mest pratas det kanske om, att Barack Obama fick Fredspriset.

Jag tänkte passa på att berätta om, att det i år är 100 år sedan Selma Lagerlöf fick Nobels Litteraturpris.

En liten tant från Östra Ämtervik, fick åka iväg och ta emot ett så stort och ärefyllt pris. Dessutom som första kvinna i världen! Det tycker jag är fantastiskt!

Och det var nog tur för oss i Östra Ämtervik och Sunne det, för med prispengarna kunde hon köpa tillbaka sitt älskade föräldrahem - Mårbacka.

Och hon gjorde det med besked!

Hon anlitade en av dåtiden mest ansedda arkitekter, Isak Gustaf Clason och tillsammans byggde de om den lilla röda träbyggnaden till en pampig herrgård.

Det sägs förresten, att Mårbacka är ett av världens mest kända författarhem.

Vill ni lyssna på Selmas tal kan du klicka här. Thyra Freding, f.d. föreståndare på Mårbacka läser Selmas tal vid mottagandet av Nobelpriset.

Kram Sussie

Tungvrickare

Det märks att dagarna blir kortare...
Jag hinner inte allt jag skulle vilja hinna. Och jag orkar inte allt jag skulle vilja orka.

Men det är något själsligt skönt i det också.


Det är vilsamt att bara varva ner, tända ljus, snacka med tonårsbarn över en kopp te eller låta disken stå. Egentligen borde man kanske stryka, eller städa på verandan....

Ibland får man faktiskt erkänna - eller stå ut med - att man bara har det fläckvist inrett i acceptabel ordning.

Stor kram till er alla! Jag är glad för att just DU tittade in!

/Sussie

Fönster är husets själ

Vårt hus har många fönster.

Och alla fönster har innanfönster. Vi har aldrig bytt ut dem mot kopplade.

Vansinne! tycker en del.
Underbart! tycker vi.

Det är en speciell känsla på hösten, när alla fönster ska göras iordning. Det tar några dagar att få allt på plats. Fönstren ska putsas, sättas i och sedan tejpas med fönsterremsor.

Belöningen är omedelbar. Det blir märkligt tyst - och varmt.
Dina ögon dras mot fönstret i ett rum, även om det finns annat att titta på.

Kram Sussie

@ home

Klockan nio i morse hade vi stämt möte för en tidningsintervju på den vackra Gunnerudsgården.


Dimman låg fortfarande kvar när jag satte mig i bilen, men solen gjorde tappra försök att kika fram. Eftersom det varit kallt under natten, låg rimfrosten vit på fälten.

Åkrar, ängar, vackra hus och en bygd i vaknande...

Det var så vackert, att jag allra helst hade velat stanna bilen, gå ur den en stund, och bara stå där en minut... eller två.

Jag ÄLSKAR hösten!

Och jag hoppas, att jag alltid kommer att fortsätta vara tacksam över dimmiga mornar, rimfrost på fälten och över att få åka på slingrande grusvägar i en uppvaknande landsbygd.

Och tänk vad det är bra med IT! Man kan fortfarande bo ute på vischan, men ändå ha kontakt med alla er därute i Värmland... Sverige... Norden... Europa... Världen.... Universum... och faktiskt känna att man bor mitt i, där framtiden finns!

Visst är det väl häftigt?

Kram från IT-frälst Sussie

Rönnbär i massor

Varje höst gör jag en rönnbärskrona. För två år sedan fanns det nästan inga rönnbär, men i år, liksom förra året, är det mer rönnbär än löv på träden.

Det är alltid kul att försöka hitta på nya slags kronor. Och det är härligt att låta det få ta tid. Det kan vara lika inspirerande som att det är färdigt.

Förresten - byggnadskontoret var positiva till mina idéer. Nu återstår bara några saker till innan vi kan dra igång. Jag berättar mer så fort jag vet om det går igenom.

Kram Sussie

Ung tant transformerad till gammal tjej

I år är det 25 år sedan jag gick ur nian.

25 år!

Vad har alla haft för sig? Vart i världen bor de? Och känner man igen varandra om man skulle råkas?

Vem vet? Ikväll lär dock några av frågorna få ett svar. Det är återträff för alla som gick ur årskurs 9, det magiska årtalet 1984.

Året, då Yvonne Ryding blev Miss Universum, Herreys vann melodifestivalen och inom heminredning fick man inspiration från TV-serien Dallas. Pösiga skinnsoffor och glasbord. Kommer ni ihåg? Och pasteller! Alla min kompisar hade tjusiga gardinuppsättningar med tyger i aprikos och svart, gärna lite glansigt.

Men inte jag.

Jag hade inga gardiner alls, eller hemvävda. Herregud, jag måste ha framstått som värsta tanten. Minsann hade jag inte pelargoner i fönstren i min första lägenhet också... För hemifrån flyttade jag tidigt...

Och när alla köpte svarta skinnsoffor, ville ju jag också hänga med - och köpa skinnsoffa. Men svart... Nej en beige fick det bli!

Kram från tant Sussie - som inte alls känner mig så gammal att det skulle vara 25 år sedan jag gick ur grundskolan.

Stallet

På vår gård har det förr bedrivits ridskola. Många, är de flickor i bygden, som har minnen av att ha mockat, ryktat och travat runt hemma hos dåvarande ägare.

Vi har aldrig haft hästar eller ens haft en längtan efter att äga en. Både jag och Raymond är livrädda för dem... De är vackra att se på, men att själva ta hand om en häst... nej, det skulle vi aldrig fixa.

Någon ridskola lär det aldrig mera bli här hemma.

Inte om jag får bestämma och alla inblandade säger ja. Då kommer det istället att erbjudas en annan verksamhet i stallet. Det kommer att behövas massor av ändringar innan allt går i lås. Det ser ni nog själva på bilderna. Och tro mig - bilderna är tagna ur vinklar som inte visar HUR mycket jobb det egentligen kommer att innebära... Något förskönat, kan man nog ärligt påstå.

Butik - tänker ni kanske direkt. Jo, kanske... men det är inte det, som i så fall kommer att bli det huvudsakliga. Kanske som ett komplement, kanske inte.

Nu får ni ge er till tåls ett tag till. Nu ska jag till byggnadskontoret. Hoppas ni önskar mig lycka till! Och kom ihåg - det växer ingen mossa på stenar som rullar.

Kram Sussie

Oooops! :-Þ

En, av fördelarna med att jobba med ungdomar, är att man alltid har någon att fråga, när det gäller data och IT. Och man tvingas "hänga med" i deras värld. Det håller sinnet ungt, kan jag lova. Idag har jag till exempel lärt mig att göra smajlisar - hur bra är inte det?

Istället för den tråkiga gubben :-P kan jag nu istället göra så här: :Þ

Skämt åsido - av en elev fick jag tips på en otroligt rolig sida idag. Google SketchUp heter den. Man kan rita tredimensionella hus med hjälp av programmet. Det är gratis och finns att hämta hem här.

Och det passar som hand i handske för mig just nu...

...har nämligen träff med Byggnadskontoret på onsdag eftermiddag.

Ooops! Nu fick ni visst en ledtråd till :-Þ

Kram Sussie - som lovar foton i nästa inlägg.

Sann vänskap är evig

När jag var 14 år lyssnade jag mest på Noice och Gyllene Tider. Jag kunde aldrig riktigt bestämma mig för vilka som var bäst.
Och det gällde att välja rätt, för med valet följde också vilken typ av tjej man var - tuff eller inne...

Och det där var viktigt! För med valet av musik, följde valet av kompisar.

I kväll ska jag med dottern på en annan viktig musikhändelse. Hela sommaren har hon väntat, och nu är det äntligen dags.

Vi kommer att befinna oss här och på scenen klockan 19.00 dansar han ut...

Kram Sussie

Lök- inte bara medicin och krydda

Så här i förkylningstider fullkomligt proppar vi i oss vitlök här hemma. Snart ångar det väl ut vitlök ur öronen på oss!

Men det är ju så bra!

Häromdagen fick jag tag i så söta, fina, små vitlökar, som jag inte har hjärta att smaska i mig.

De är inte delade i klyftor utan är hela.

Ja, det fick bli till att lägga fram dem i en skål på bordet istället. Det sägs ju att man ska njuta av maten genom att betrakta den också .

Lite rosenblommor och blad gjorde sig fint färgmässigt till det röda i vitlökarna.

Kram på er alla!

/Sussie

Byter du bort din diskmaskin?

Visst är jag glad över att vi har en diskmaskin. Och visst är jag glad över att jag slipper stå och torka disken varje dag.

Men jag är minst lika glad, över mitt gamla diskställ i trä, som vi fyndade på loppisen. Och ännu gladare är jag, över den vackra, broderade handduken, som jag fick av min goa arbetskamrat Anna-Lena för en tid sedan!

Men tänk förr, när man satt och handbroderade kökshanddukarna. Vackra monogram, blomrankor och hålbroderi. Kanske var det inte så förfärligt att torka disken för hand ändå?...


Kram på er alla!
/Sussie

Möjligheterna är oändliga!

Om man vill nå ett mål, kan det ibland vara bra att omge sig med sk. aforismer. En aforism är ett kort och tankeväckande citat eller påstående.Det kan vara citat på väggen, skyltar, stenar eller annat som passar just Dig.

Jag fick en så fin skylt av min goa vän Maria häromdagen.

Det står: BELIEVE. When you believe in yourself, the possibilities are endless...

Och visst är det så. Tillsammans med en låttext som också passar in, önskar jag er alla en stor portion självkänsla och en rejäl dos självförtroende.

För ni vet väl: Allt går. Och det som är omöjligt, tar bara lite längre tid!

Eller som vi säger i Värmland: Dä årner säj, annars kvetter dä!

Vingar har vi alla fast de inte syns och flyga kan vi, om vi bara vill
Drömmar har vi alla som inte alltid ryms, innanför de ramar som finns till
Så öppna dina sinnen och släng rädslan överbord, för om man lever blott på minnen
ja, då tappar man sitt mod.

Kram Sussie - och tack Maria för att du alltid förgyller min tillvaro!

När jag fick gnugga mig i ögonen och nypa mig i armen

- Raymond! Kör in här är du snäll. Det stod loppis på en skylt..."

- Men...nu? Vi ska ju... okej då!

Och vi hamnade i Mulle Mecks cykelverkstad och Pettsons uthus under ett och samma tak.

Halvbord, läster, zinkföremål, vackert porslin.... ALLT!

Ibland vill det sig. Ibland är det meningen.

Kram till er alla och TACK för att just Du tittade in!